LRT:s forskningsmodell är en ideutformning i hur vi ser att vi kan skapa välutvecklade utbildningsmetoder. Att koppla på forskning och framför allt följeforskning är stora projekt som bland annat kräver en hel del finansiering. Det innebär att vi inte alltid kan jobba på detta viset och att vi i många fall jobbar nära konsulter med olika expertområden för att fylla på med kunskap.
Kreativa lösningar
Vi på Locker Room Talk jobbar med målgrupperna för att skapa kreativa förslag på lösningar med utgångspunkt i evidensbaserat material som finns tillgängligt och vi tar däräven stöd av konsulter inom aktuellt område som konceptet avser. Vi investerar stor tid i att lyssna in målgruppen/målgrupperna, deras behov och föreslår lösningar på dessa utifrån ovan.
Testa och följeforskning
När vi har utvecklat koncept som vi, utifrån det underlag vi har skapat, ser möjlighet till kan göra skillnad för målgruppen/målgrupperna, låter vi ytterligare experter inom området granska och utmana koncepten löpande tillsammans med oss. Vi tror på forskningsnära praktik och följeforskning som hjälper oss att utveckla materialet under tiden vi testar och utvecklar det.
Vi uppdaterar
Parallellt uppdaterar vi materialet utifrån deras rapporter, medskick och även material från utvärderingar som både kan komma från experter och LRT:s egna utvärderingar. Därefter fortsätter denna modell upprepa sig med tanke på att vi tror på att utbildningskoncept löpande behöver uppdateras för att vara målgruppsanpassade.
04 apr. 2022, Facebook
Vi hade väntat och väntat, hösten 2021 fick vi äntligen läsa forskningen på den rapport vi var med och initierade kring en av våra tidigare versioner av det koncept som vi startade med: åtta-veckorsprogrammet. Vi välkomnar verkligen rapporten som också är en milstolpe i ett treårigt arvsfondenprojekt där vi har väntat in feedbacken för att nu under sista året genomföra de ändringar som krävs!
Locker Room Talk startades som ett UF-företag på gymnasiet och 8-veckorsprogrammet var vårt första koncept. Vi önskade tidigt, i samtal med Riksidrottsförbundet, att få två riktigt duktiga forskare att följa och utmana vårt arbete. Varför? Jo, två gymnasieelever som startade ett UF-företag med idéer för samhällsförändring i all ära, men själva koncepten ska också fungera och bidra till att göra skillnad.
När vi gick från UF-företag till ideell organisation kom vi fram till ett upplägg vi tror på: Vi på Locker Room Talk jobbar med ungdomar som skapar kreativa förslag på lösningar med utgångspunkt i evidensbaserat material som finns tillgängligt och får stöd av konsulter. Vi låter experter inom området granska och utmana koncepten för att vi sedan ska kunna uppdatera materialet utifrån deras kunnande. Tack vare Arvsfonden och Riksidrottsförbundet blev detta möjligt.
Vi jobbar i dagsläget med många experter och konsulter inom området, utvecklat nya metoder för andra målgrupper som exempelvis tränare och parallellt med forskningen har vi redan hunnit uppdatera stora delar av innehållet. Vi har på många sätt blivit en helt ny organisation sen allting började hösten 2016 i Finspång och har sedan dess utbildat tusentals ungdomar - därför har det varit otroligt värdefullt att få djupdyka i varje fotnot.
→ Tre höjdpunkter från rapporten som vi är extra stolta över:
◉ Att vi ser att vi uppnår de mål vi hade satt kring åtta-veckorsprogrammet: Dessa är ökad medvetenhet om förväntningar på killar och ökad medvetenhet kring verktyg för att säga ifrån när någonting oschysst händer bland spelarna/killarna vi möter. Rapporten lyfter att vi inkluderar pojkar i direkta samtal och övningar för att tidigt före- bygga utveckling av en problematisk maskulinitet. Vi ser i samband med det att spelarna/killarna uppskattar när vi bland annat jobbar med case & övningar tillsammans med dem och de får vara med och styra innehållet.
◉ Att utbildare och samtliga medarbetare inom LRT som ingått i projektet har visat ett genuint intresse: Rapporten beskriver bland annat att det inte finns någon tvekan om att LRT:s intentioner är att påverka och förändra det problematiska som sker i pojkars omklädningsrum. Vidare framhålls att verksamhetens representanter har visat öppenhet för att resonera och haft en självkritisk förmåga att reflektera kring utmaningar.
◉ Att LRT påtagligt satt frågor om maskulinitet och idrott på agendan och ser ut att ha haft en stor genomslagskraft i samhället. LRT har riktat strålkastarljus på viktiga frågor om mäns problematiska beteende med inriktning på utbildning i idrottens omklädningsrum och hur det relateras till miljöer utanför. Locker Room Talk har fångat idrottsrörelsens och samhällets uppmärksamhet i dessa frågor.
→ Tre utvecklingsområden från rapporten som vi har jobbat extra mycket med:
◉ Pedagogen före handboken: Våra utbildare kommer framöver utbildas än mer i att hantera scenarion som dyker upp i mötet med spelarna i omklädningsrummet istället för att enbart följa alla steg i handboken för sakens skull. Detta kommer göras genom vår utbildning Coach Journey VR, teoriprov, uppkörningsprov samt tidsförlängning av handbokens sessioner.
◉ Förankra metodmaterialet än mer i maskulinitetsteori och koppla sessioner till fler rum som spelarna kan relatera till: Med hjälp av forskningsrapportens referenser och material från våra utbildningskonsulter har vi implementerat maskulinitetens zoner i centrum som en löpande röd tråd i hela handboken. Förutom omklädningsrummet läggs extra mycket fokus på rum som matchen, träningen, utanför träningsanläggningen, spelsammanhang, korridoren, lagaktiviteter och sociala medier. Som ett led i det har vi även utvecklat våra mätbara mål med hjälp av organisationen Effektfullt för att matcha de nya uppdateringarna.
◉ Utbilda ledarna: Vi har en ny tränarutbildning, Coach Journey VR, där flera av rapportens feedbackområden har implementerats. Denna utbildning kan både våra utbildare genomföra men även lagledare i idrottsföreningar. Därutöver har vi i handboken adderat samtalsunderlag för ledare som de kan genomföra med sina spelare mellan samtliga utbildningssessioner som våra utbildare genomför. Dessa samtalsunderlag kommer bland annat vara tillgängliga i vår app LRT-Club och är inspirerade av det evidensbaserade programmet Coaching Boys Into Men.
→ Konferens 29 april - 12:00 via vår youtubekanal
Vi är tacksamma för det här stödet och är redo att inom kort presentera ett uppdaterat åtta-veckorsprogram som redan har testats hos IFK Norrköping och Borens IK. Det nya programmet kommer att presenteras i samband med vår slutkonferens för vårt arvsfondenprojekt den 29 april klockan 12:00 via vår youtubekanal. Den är öppen för alla och ingen föranmälan krävs. Där kommer vi även berätta mer om våra tre senaste år, Coach Journey VR, LRT-Club och mycket mer. Vi hoppas att vi ses där! Mer om konferensen kan ni läsa om genom att klicka här: https://facebook.com/events/s/event-locker-room-talk-fair-pl/1429563807500878/
Ett extra stort tack till Riksidrottsförbundet, RF/SISU Skåne, RF/SISU Västerbotten, RF/SISU Stockholm, RF/SISU Östergötland, RF/SISU Småland, RF/SISU Uppland, RF/SISU Norrbotten, RF/SISU Örebro, Allmänna Arvsfonden, Jenny Svender, Sofia B Karlsson, Andreas Linderyd, Lina Wahlgren, alla utbildare, idrottsklubbar, skolor, och givetvis Inger Eliasson och Jesper Fundberg.
Se eventet om projektet: LRT = Fair Play där vi lyfter nya utbildningskoncept och delar med oss om projektets utveckling.
Idrott och maskulinitetsnormer beskrivs, såväl inom som utanför idrottsrörelsen, ofta hänga samman. Ibland lyfts det fram att män tar kvantitativt stort utrymme och plats, dvs är fler utövare och ledare, att pojkar och män tilldelas mer resurser och uppmärksamhet, samt att män finns på fler viktiga positioner inom idrotten i jämförelse med kvinnor. Vid andra tillfällen beskrivs att pojkar och män dominerar i en mer kvalitativ mening; att pojkar och män har tolkningsföreträde kring hur idrott ska utövas, ledas och styras och att särskilt pojkars och mäns lagidrotter präglas av en sexistisk jargong.
Både den kvantitativa som den kvalitativa aspekten av mäns överordning och kvinnors underordning kan ses som odemokratiska; de får konsekvenser för flickors och kvinnors begränsade möjligheter, villkor och utrymme att utöva, utforma, styra och utveckla idrott. Det har också betydelse för socialisationen inom idrott, för hur flickor och pojkar lär sig en värderingsgrund som baseras på att pojkar ses som bättre än flickor i idrott. Den manliga överordningens socialisation innebär att flickorna uppfattar den manliga dominansen i en lagidrott som fotboll redan som barn. Samtidigt har flickor inte makt att göra särskilt stort motstånd då det handlar om andras värderingar, även om de anser att det är fel och orättvist.
Den manliga normen kan också ses som problematisk för pojkar och män. Förväntningar på att pojkar och män ska följa särskilda könsnormer, tex. vara dominerande, starka eller heterosexuella i sitt uttryck, innebär svårigheter och begränsningar i att ’fritt’ välja hur de vill vara som individer och i relation till andra. Connell (2008) argumenterar för en idé om att utbilda för demokrati när det gäller lärande av könsnormer och genusrelationer vilka blir problematiska först när de är odemokratiska, dvs ojämlika, exkluderande, exploaterande, förtryckande etc.
Inom idrottsforskningen finns flera exempel på mäns överordning och att det framförallt gäller inom vissa lagidrotter som fotboll och ishockey. I den forskningen beskrivs till exempel hur maskulinitetsnormer konstrueras utifrån sexism, homofobi och rasism. Ett återkommande sammanhang där dessa former av maskulin överordning uttrycks i är ofta omklädningsrummet en återkommande miljö.
Hur killar snackar om och med varandra, framför allt om kvinnor, förstärker attityder som bland annat leder till sexuellt våld, diskriminering eller förtryck av människor på grund av könstillhörighet. Psykologerna Matthew Oransky och Celia B Fisher har identifierat att grabbjargong och det nedvärderande snacket i de miljöer där unga män vistas, kan utgöra en stor risk för att utveckla ett kränkande eller våldsamt beteende. 97 procent av dem som misstänks för sexualbrott i Sverige är män. 80% av de som är misstänkta för misshandel är män.
Nedvärderande attityder kan ses som det första steget i en våldspyramid som tillsammans med en ökad benägenhet av att använda våld mot den egna och andras kroppar, hos vissa män, också ökar benägenheten att ta till våld utanför idrotten. Med andra ord hänger attityder och handlingar ihop. Sexism normaliseras. Moraliska gränser och sunt förnuft suddas ut. Det nedvärderande snacket om till exempel kvinnor och HBTQI-personer innebär därmed en riskfaktor. Detta vill vi förebygga i tidig ålder med hjälp av konkreta utbildningsinsatser som involverar målgruppen genom ett innovativt angreppsätt.
Vi vet idag att många unga killar har svårt att våga vara sig själva på grund av traditionella maskulinitetsnormer som råder kring hur killar ska vara och bete sig, för vissa kan det till och med innebära en risk som kan komma att skada dem själva och/eller personer i deras omgivning. Några effekter som orsakas av destruktiva förväntningar är bland annat: Killar och män väljer att inte prata med någon om känslor och sitt mående och lider därför i tysthet, vilket ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Män är i stora delar av världen överrepresenterade i självmordsstatistiken, där även i Sverige.
Bra.se. 2021. Brott i nära relationer bland unga - Brottsförebyggande rådet. [online]
Ft.dk. 2021. LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 27: Rapporten: The Angry Internet – a threat to gender equality, democracy and well-being, fra ministeren for ligestilling
Mynewsdesk. 2021. Rapport 2020_3. Från policy till praktik - mot sexuella övergrepp inom idrotten.pdf. [online]
Idrottsforskning.se. 2021. [online]
Friends. 2021. Var tredje spelare utsatt för kränkningar | Friends nätrapport. [online]
UNICEF Sverige. 2021. Kartläggning kring hur barns vardag påverkas av coronapandemin. [online]
Sbu.se. 2021. Våld i ungas nära relationer – förebyggande åtgärder. [online]
Smith, B. (2016). Narrative analysis in sport and exercise: How can it be done? In B. Smith & A.C. Sparkes (Eds.), Routledge handbook of qualitative research in sport and exercise (pp. 260– 273). London: Routledge
Svender, J. (2012). Så gör(s) idrottande flickor. Iscensättningar av flickor inom barn- och ungdomsidrotten. Akademisk avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet
Svender, J. (2018). ’Idrottsrörelsens jämställdhetsarbete’. I red. Norberg, J. Resurser, representation och ”riktig” idrott. Om jämställdhet inom idrotten. Rapport 2018:2. Stockholm: Centrum för idrottsforskning
Andreasson, J (2007). Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Sociologiska institutionen
Bacchi, C (2009). Analysing Policy: What ́s the Problem Represented to Be? Pearson EducationBacchi, C (2009). Analysing Policy: What ́s the Problem Represented to Be? Pearson Education
Connell. R (1995). Masculinities. Berkely/Los Angeles: University of California Press
Connell, R (2008). Masculinity construction and sports in boys’ education: a framework for thinking about the issue, Sport, Education and Society, 13:2, 131-145, DOI: 10.1080/13573320801957053
Darj F, Piehl M, Hjelte F (2013). Hbtq och idrott. Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU rapport 2013:1
Eliasson, I. (2011). Gendered socialization among girls and boys in children’s football teams in Sweden, Soccer and Society, 12:6, 820–833
Frank, A.W. (2005). What is dialogical research, and why might we do it? Qualitative Health Research, 15, 964–974. PubMed doi:10.1177/1049732305279078
Frykholm, C-U (1997). Att utvärdera kunskapslyftet – ett servicematerial. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Fundberg, J (2003). Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlssons bokförlag
Lukes, S (2008) Maktens ansikten. Göteborg: Daidalos