INFORMATION

LRT:s forskningsmodell är en ideutformning i hur vi ser att vi kan skapa välutvecklade utbildningsmetoder. Att koppla på forskning och framför allt följeforskning är stora projekt som bland annat kräver en hel del finansiering. Det innebär att vi inte alltid kan jobba på detta viset och att vi i många fall jobbar nära konsulter med olika expertområden för att fylla på med kunskap.

Vi vill inte skapa revolutionerade verktyg. Vi vill att de ska fungera, vara enkla och göra skillnad med hjälp av moderna hjälpmedel. Därför utformar vi våra koncept utifrån vetenskapliga metoder och har kopplingar till akademin i verksamheten. Ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen i alla led.

Kreativa lösningar

Vi på Locker Room Talk jobbar med ungdomar för att skapa kreativa förslag på lösningar med utgångspunkt i evidensbaserat material som finns tillgängligt och vi tar däräven stöd av konsulter inom aktuellt område som konceptet avser. Vi investerar stor tid i att lyssna in målgruppen/målgrupperna, deras behov och föreslår lösningar på dessa utifrån ovan.

Testa och följeforskning

När vi har utvecklat koncept som vi, utifrån det underlag vi har skapat, ser möjlighet till kan göra skillnad för målgruppen/målgrupperna, låter vi ytterligare experter inom området granska och utmana koncepten löpande tillsammans med oss. Vi tror på forskningsnära praktik och följeforskning som hjälper oss att utveckla materialet under tiden vi testar och utvecklar det. 

Vi uppdaterar

Parallellt uppdaterar vi materialet utifrån deras rapporter, medskick och även material från  utvärderingar som både kan komma från experter och LRT:s egna utvärderingar. Därefter fortsätter denna modell upprepa sig med tanke på att vi tror på att utbildningskoncept löpande behöver uppdateras för att vara målgruppsanpassade. 

rogerio_3x2-1619444791.jpg
nfasth_BNF_8382_HR.jpg
nfasth_ANF_8949_LR.jpg

Idrott och maskulinitetsnormer beskrivs, såväl inom som utanför idrottsrörelsen, ofta hänga samman. Ibland lyfts det fram att män tar kvantitativt stort utrymme och plats, dvs är fler utövare och ledare, att pojkar och män tilldelas mer resurser och uppmärksamhet, samt att män finns på fler viktiga positioner inom idrotten i jämförelse med kvinnor. Vid andra tillfällen beskrivs att pojkar och män dominerar i en mer kvalitativ mening; att pojkar och män har tolkningsföreträde kring hur idrott ska utövas, ledas och styras och att särskilt pojkars och mäns lagidrotter präglas av en sexistisk jargong.

Både den kvantitativa som den kvalitativa aspekten av mäns överordning och kvinnors underordning kan ses som odemokratiska; de får konsekvenser för flickors och kvinnors begränsade möjligheter, villkor och utrymme att utöva, utforma, styra och utveckla idrott. Det har också betydelse för socialisationen inom idrott, för hur flickor och pojkar lär sig en värderingsgrund som baseras på att pojkar ses som bättre än flickor i idrott. Den manliga överordningens socialisation innebär att flickorna uppfattar den manliga dominansen i en lagidrott som fotboll redan som barn. Samtidigt har flickor inte makt att göra särskilt stort motstånd då det handlar om andras värderingar, även om de anser att det är fel och orättvist.

Den manliga normen kan också ses som problematisk för pojkar och män. Förväntningar på att pojkar och män ska följa särskilda könsnormer, tex. vara dominerande, starka eller heterosexuella i sitt uttryck, innebär svårigheter och begränsningar i att ’fritt’ välja hur de vill vara som individer och i relation till andra. Connell (2008) argumenterar för en idé om att utbilda för demokrati när det gäller lärande av könsnormer och genusrelationer vilka blir problematiska först när de är odemokratiska, dvs ojämlika, exkluderande, exploaterande, förtryckande etc.

Inom idrottsforskningen finns flera exempel på mäns överordning och att det framförallt gäller inom vissa lagidrotter som fotboll och ishockey. I den forskningen beskrivs till exempel hur maskulinitetsnormer konstrueras utifrån sexism, homofobi och rasism. Ett återkommande sammanhang där dessa former av maskulin överordning uttrycks i är ofta omklädningsrummet en återkommande miljö.

Hur killar snackar om och med varandra, framför allt om kvinnor, förstärker attityder som bland annat leder till sexuellt våld, diskriminering eller förtryck av människor på grund av könstillhörighet. Psykologerna Matthew Oransky och Celia B Fisher har identifierat att grabbjargong och det nedvärderande snacket i de miljöer där unga män vistas, kan utgöra en stor risk för att utveckla ett kränkande eller våldsamt beteende. 97 procent av dem som misstänks för sexualbrott i Sverige är män. 80% av de som är misstänkta för misshandel är män.

Nedvärderande attityder kan ses som det första steget i en våldspyramid som tillsammans med en ökad benägenhet av att använda våld mot den egna och andras kroppar, hos vissa män, också ökar benägenheten att ta till våld utanför idrotten. Med andra ord hänger attityder och handlingar ihop. Sexism normaliseras. Moraliska gränser och sunt förnuft suddas ut. Det nedvärderande snacket om till exempel kvinnor och HBTQI-personer innebär därmed en riskfaktor. Detta vill vi förebygga i tidig ålder med hjälp av konkreta utbildningsinsatser som involverar målgruppen genom ett innovativt angreppsätt. 

Vi vet idag att många unga killar har svårt att våga vara sig själva på grund av traditionella maskulinitetsnormer som råder kring hur killar ska vara och bete sig, för vissa kan det till och med innebära en risk som kan komma att skada dem själva och/eller personer i deras omgivning. Några effekter som orsakas av destruktiva förväntningar är bland annat: Killar och män väljer att inte prata med någon om känslor och sitt mående och lider därför i tysthet, vilket ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Män är i stora delar av världen överrepresenterade i självmordsstatistiken, där även i Sverige.

  • Bra.se. 2021. Brott i nära relationer bland unga - Brottsförebyggande rådet. [online]

  • Ft.dk. 2021. LIU, Alm.del - 2020-21 - Bilag 27: Rapporten: The Angry Internet – a threat to gender equality, democracy and well-being, fra ministeren for ligestilling

  • Mynewsdesk. 2021. Rapport 2020_3. Från policy till praktik - mot sexuella övergrepp inom idrotten.pdf. [online]

  • Idrottsforskning.se. 2021. [online]

  • Friends. 2021. Var tredje spelare utsatt för kränkningar | Friends nätrapport. [online]

  • UNICEF Sverige. 2021. Kartläggning kring hur barns vardag påverkas av coronapandemin. [online]

  • Sbu.se. 2021. Våld i ungas nära relationer – förebyggande åtgärder. [online]

  • Smith, B. (2016). Narrative analysis in sport and exercise: How can it be done? In B. Smith & A.C. Sparkes (Eds.), Routledge handbook of qualitative research in sport and exercise (pp. 260– 273). London: Routledge

  • Svender, J. (2012). Så gör(s) idrottande flickor. Iscensättningar av flickor inom barn- och ungdomsidrotten. Akademisk avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet

  • Svender, J. (2018). ’Idrottsrörelsens jämställdhetsarbete’. I red. Norberg, J. Resurser, representation och ”riktig” idrott. Om jämställdhet inom idrotten. Rapport 2018:2. Stockholm: Centrum för idrottsforskning

  • Andreasson, J (2007). Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Sociologiska institutionen

  • Bacchi, C (2009). Analysing Policy: What ́s the Problem Represented to Be? Pearson EducationBacchi, C (2009). Analysing Policy: What ́s the Problem Represented to Be? Pearson Education

  • Connell. R (1995). Masculinities. Berkely/Los Angeles: University of California Press

  • Connell, R (2008). Masculinity construction and sports in boys’ education: a framework for thinking about the issue, Sport, Education and Society, 13:2, 131-145, DOI: 10.1080/13573320801957053

  • Darj F, Piehl M, Hjelte F (2013). Hbtq och idrott. Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU rapport 2013:1

  • Eliasson, I. (2011). Gendered socialization among girls and boys in children’s football teams in Sweden, Soccer and Society, 12:6, 820–833

  • Frank, A.W. (2005). What is dialogical research, and why might we do it? Qualitative Health Research, 15, 964–974. PubMed doi:10.1177/1049732305279078

  • Frykholm, C-U (1997). Att utvärdera kunskapslyftet – ett servicematerial. Stockholm: Utbildningsdepartementet

  • Fundberg, J (2003). Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlssons bokförlag

  • Lukes, S (2008) Maktens ansikten. Göteborg: Daidalos